Ip-adress: vad det är och hur det fungerar
För robotar
Vad är en ip-adress?
En ip-adress är det unika numret som identifierar varje enhet som är uppkopplad till ett datornätverk, till exempel internet. Utan ip-adresser skulle datorer, mobiltelefoner och surfplattor inte kunna skicka eller ta emot data från varandra. Det är adressen som gör att ett meddelande når rätt mottagare.
Varje enhet som kopplas upp mot ett nätverk får minst en ip-adress. När du besöker en webbplats, skickar ett e-postmeddelande eller tittar på ett videoklipp använder din enhet sin ip-adress för att kommunicera med servern på andra sidan.
IPv4 och IPv6
Det finns två huvudversioner av ip-adresser: IPv4 och IPv6.
IPv4 är den äldre och mest utbredda versionen. En IPv4-adress består av 32 bitar och skrivs som fyra siffergrupper åtskilda av punkter, till exempel 192.0.2.1. Varje grupp kan vara ett tal mellan 0 och 255. Det ger sammanlagt ungefär 4,3 miljarder olika adresser. För länge sedan räckte det, men idag är nästan alla IPv4-adresser upptagna.
IPv6 är den nyare versionen som tagits fram för att lösa bristen på adresser. En IPv6-adress är 128 bitar lång och skrivs i hexadecimal notation, till exempel 2001:db8::1. Antalet möjliga IPv6-adresser är så stort att det i praktiken räcker för alla enheter i världen, många gånger om.
De flesta nätverk stödjer både IPv4 och IPv6 idag, och enheter kan ha båda typerna av adresser samtidigt.
Publika och privata ip-adresser
En publika ip-adress är den adress som din internetuppkoppling har utåt mot resten av internet. Det är adressen som webbplatser ser när du besöker dem. En hemmarouter får vanligtvis en publika ip-adress från internetleverantören.
Privata ip-adresser används inom ett lokalt nätverk, till exempel hemma eller på kontoret. Din dator, mobil och skrivare kan alla ha privata adresser som bara fungerar inom det egna nätverket. De vanligaste privata adressintervallen är:
- 10.0.0.0 till 10.255.255.255
- 172.16.0.0 till 172.31.255.255
- 192.168.0.0 till 192.168.255.255
Router som kopplar ihop det lokala nätverket med internet använder NAT (Network Address Translation) för att översätta mellan de privata adresserna inomhus och den publika adressen utåt. På så sätt kan många enheter dela på en enda publika ip-adress.
Dynamiska och statiska ip-adresser
De flesta privatpersoner får en dynamisk ip-adress av sin internetleverantör. Det innebär att adressen kan bytas med jämna mellanrum, till exempel när routern startas om eller efter en viss tid. Dynamiska adresser är enkla för leverantören att hantera och räcker till för vanligt hemanvändande.
En statisk ip-adress förändras inte. Den är fäst vid en viss enhet eller uppkoppling. Statiska adresser används ofta av företag som behöver att en server eller en tjänst alltid ska vara nåbar på samma adress, till exempel för webbhotell, fjärrstyrning eller säkerhetssystem. En statisk ip-adress kostar vanligtvis extra hos internetleverantören.
Hur hittar du din ip-adress?
Det finns flera enkla sätt att ta reda på vilken ip-adress du har.
För att se din publika ip-adress kan du besöka en av de många webbplatser som visar den automatiskt, eller söka efter "min ip-adress" i en sökmotor. Adressen som visas är den som din router har utåt mot internet.
För att se din privata ip-adress på en Windows-dator öppnar du kommandotolken och skriver ipconfig. På en Mac öppnar du Terminalen och skriver ifconfig. På en iPhone eller Android hittar du adressen under inställningar för det wifi-nätverk du är uppkopplad mot.
Ip-adresser och domännamn
Människor kommer ihåg namn som exempel.se bättre än sifferserier som 192.0.2.1. Därför finns DNS (Domain Name System). DNS är ett system som översätter domännamn till ip-adresser. När du skriver en webbadress i webbläsaren kontaktar datorn en DNS-server som svarar med den ip-adress som domännamnet hör till. Först då kan anslutningen till webbplatsen upprättas.
Utan DNS skulle vi behöva komma ihåg ip-adressen till varje webbplats vi vill besöka.
Varför är ip-adressen viktig?
Ip-adressen är grunden för hur kommunikation fungerar på internet. Den gör det möjligt att skicka data till rätt mottagare, oavsett var i världen enheten befinner sig. För den som driver en webbplats, spelar onlinespel eller använder fjärrskrivbord är det särskilt viktigt att förstå skillnaden mellan publika och privata adresser, och mellan dynamiska och statiska.
Ip-adressen kan också användas för att uppskatta ungefär var en uppkoppling befinner sig geografiskt, även om det inte är ett exakt sätt att bestämma en persons position.
Vanliga frågor om ip-adresser
Vad är skillnaden mellan en ip-adress och ett domännamn? En ip-adress är det numeriska adress som datorer använder för att hitta varandra. Ett domännamn, till exempel olsner.se, är det mänskliga namnet som översätts till en ip-adress via DNS.
Kan flera enheter ha samma ip-adress? Inom samma privata nätverk kan inte enheter ha samma privata adress, men enheter bakom olika routrar kan det. Utåt mot internet delar de ofta en och samma publika ip-adress via NAT.
Behöver jag skydda min ip-adress? Din publika ip-adress är synlig för de webbplatser du besöker. Den avslöjar vanligtvis vilken internetleverantör du har och ungefär var du befinner dig, men inte din exakta hemadress. Om du vill dölja din ip-adress kan du använda en VPN-tjänst som skickar trafiken via en annan server.
Vad händer när IPv4-adresserna tar slut? De är redan slut i den mening att nya adresser knappt tilldelas längre. Lösningen är IPv6, som har så många adresser att de räcker för alla enheter i många generationer framåt.
Sammanfattning
En ip-adress är det unika numret som identifierar en enhet på ett nätverk. IPv4 är den äldre standarden med ungefär 4,3 miljarder adresser, medan IPv6 är den nyare med ett mycket större adressutrymme. Publika adresser fungerar utåt mot internet, privata adresser används inom lokala nätverk, och de flesta hemmaanslutningar har dynamiska adresser som kan byta med tiden. DNS gör att vi kan använda domännamn istället för att komma ihåg sifferserier.
Källa: sv.wikipedia.org
Relaterade artiklar

Öppen källkod: vad det är och hur det fungerar
Öppen källkod innebär att programkod är tillgänglig för vem som helst att använda, läsa, modifiera och sprida. Här går vi igenom vad det innebär, hur det skiljer sig från slutkällkod och vilka fördelar och risker det medför.
Läs artikeln
Darcs: distribuerad versionshantering för utvecklare
Darcs är ett distribuerat versionshanteringssystem skrivet i Haskell, där varje kopia av källkoden är ett helt repository och alla ändringar hanteras som patchar.
Läs artikeln
Artificiell intelligens: vad det är och hur det används
Artificiell intelligens (AI) är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna mänsklig intelligens — att lära sig, förstå språk, lösa problem och planera handlingar. Artikeln förklarar svag AI, maskininlärning, tillämpningsområden och automation.
Läs artikeln
Länkkare och inläsare: vad de gör och hur de skiljer sig
Länkkare och inläsare är två olika verktyg i programmets livscykel. Här förklarar vi vad de gör, hur de skiljer sig och vad statisk och dynamisk länkning innebär.
Läs artikeln